Textilavfall – en resurs som ska samlas in separat

Produktion av textilier har stor påverkan på miljö och klimat. Nästa år införs en ny lag som påverkar hur textilavfall ska hanteras.

När det gäller återanvändning och materialåtervinning av textiler finns det mycket kvar att göra. Vi här i Sverige är storkonsumenter av textil och kläder. Tyvärr visar studier att vi konsumerar mer samtidigt som vi använder våra textilier och kläder allt kortare tid. Det ger en stor miljö- och klimatpåverkan eftersom dagens textilproduktion kräver resurser av råvaror, vatten, kemikalier och energi. Detta samtidigt som den dessutom orsakar utsläpp till luft, mark och vatten.

– För att producera ett kilo ny textil krävs 7 000–29 000 liter vatten, 1,5–6,9 kilo kemikalier och växthusgasutsläppet ligger på 10–40 kilo koldioxidekvivalenter. Variationen i spannet beror på fiber och produktionsmetod, säger Urban Tillman som är chef alternativa råvaror på PreZero.

Att återanvända är det bästa

Eftersom cirka 80 procent av en textilprodukts totala miljö och klimatpåverkan sker vid tillverkningen, är det allra bästa att se till så att textilprodukter används länge genom till exempel återanvändning. Om textilierna inte kan återanvändas i sin ursprungliga form kan de återvinnas för att producera nya material eller produkter. Kan textilier däremot varken återanvändas eller återvinnas på grund av föroreningar eller skador kan de användas som bränsle för energiproduktion.

Ny lag 2025 – textilavfall måste samlas in separat

I mars bestämde regeringen att textilavfall i Sverige ska samlas in separat. Denna nya lag träder i kraft i januari 2025 och innebär att alla som har textilavfall måste sortera ut det. Exempel på det textilavfall som då måste sorteras ut för insamling är kläder, hem- och inredningstextil samt väskor och accessoarer av textil. Precis som med insamling av förpackningar kommer det att vara kommunerna som ska ansvara för den här insamlingen. Även verksamheter som textiltillverkare och grossister omfattas av kravet, men de får själva se till att det utsorterade textilavfallet samlas in och behandlas.

– Naturvårdsverket har publicerat guider för detta på sin hemsida och denna information kommer att uppdateras löpande under året, berättar Urban.

Korta fakta om textilkonsumtionen i Sverige

Hur ser då den svenska textilkonsumtionen ut? Här har vi valt ut några fakta:
– Cirka 141 000 ton kläder sattes på den svenska marknaden 2019

– Varje år konsumerar varje svensk 15,2 kg kläder och hemtextilier (2022)

– Den svenska textilkonsumtionen orsakar utsläpp av växthusgaser på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter, varje år.
Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil.

– Ungefär 7,5 kg textilier per person och år hamnar i restavfallet. Hälften av detta bedöms vara i användbart skick (2018)

Flera utmaningar med textilåtervinning som behöver lösas

Ur ett avfallsperspektiv det främsta problemet att begagnade textilier och textilavfall hamnar i restavfallet och går direkt till förbränning. Textilierna tas alltså inte tillvara som resurs för återanvändning och materialåtervinning. Det är bland annat det här det nya lagförslaget förhoppningsvis ska ändra på.

– Jag håller just nu på att se över det här med återvinning av textilier, vad som krävs och hur det kan göras på bästa sätt i större skala. En utmaning är att textilier är så fuktkänsliga. Risken är därför att de möglar under insamling och transport och då inte kan materialåtervinnas, förklarar Urban.

En annan utmaning är sorteringen av de insamlade textilavfallet. Hittills har detta främst gjorts manuellt, där människor för hand sorterat vad som kan återanvändas, materialåtervinnas och vad som ska gå till energiåtervinning. När textilavfall under nästa år ska börja samlas in separat kommer mängderna att öka.

– Istället för att bara se utmaningarna med denna utveckling väljer vi att även se det som möjligheter. Den här nya lagen visar att regeringen ser även textilavfall som resurser. Det välkomnar vi – det går ju helt i linje med vår vision om Zero Waste, avslutar Urban

Källa: Naturvårdsverket

Läs mer på ämnet: Gamla arbetskläder blev filtar

Bloggredaktionen
press.se@prezero.com