Avfallshantering av olika typer impregnerat trä

Vilka framsteg har gjorts när det gäller avfallshantering av tryckimpregnerat trä i Sverige? Och vilket underlag finns för att utveckla hållbara och resurseffektiva system för just sådan avfallshantering?

Det är dessa frågor Svenska Träskyddsinstitutet lyfter fram i sin rapport ”Avfall från tryckimpregnerat trä – fakta för cirkulär hantering”. Dels ser de att rapporten kan bidra med fakta när man ska ta viktiga beslut om hur träavfall ska hanteras säkert och hållbart. De ser också att den kan vara en grund för fortsatt utveckling av återbruk och cirkulär materialhantering.

Något de lyfter fram i rapporten är vikten av att förstå olika typer av impregnerat trä. Och vilken miljöpåverkan dessa har vid avfallshantering. De har då tittat särskilt på historisk användning, regelverk och hanteringsmetoder samt hur man hanterar tryckimpregnerat träavfall idag.

Utfasning av träskyddsmedel som innehåller arsenik och krom

I rapporten skriver de att impregnerat trä som innehåller arsenik började fasas ut 2004 och att impregnerat trä som innehöll krom användes till 2016, men då i mycket små volymer. Sedan 1992 och 1994 får man endast använda dessa träskyddsmedel för så kallat industriellt bruk och inte av privatpersoner. De gör också ett antagande att den genomsnittliga brukstiden för impregnerat trä är cirka 30 år. Utifrån detta är impregnerat trä som från 2020 lämnas på kommunala återvinningscentraler främst trä som impregnerats med kopparbaserade träskyddsmedel.

Farligt avfall kan reduceras och koppar återvinnas

De hänvisar också till en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet från 2009. I den argumenterade man för att i princip allt trä som impregneras med dagens kopparbaserade träskyddsmedel ska betraktas som icke farligt avfall. För att man ska kunna använda detta i praktiken behöver man ändra både Avfallsförordningen och Avfallsförbränningsförordningen. Det kräver också att man etablerar ett system för utsortering av avfall från trä behandlat med kopparbaserade träskyddsmedel på återvinningscentraler och hos företag som tar hand om sådant avfall.

Genom en sådan utsortering skulle mängden farligt avfall dramatiskt reduceras. Det skulle också förändra förutsättningarna för förbränning av avfallet och för utveckling av alternativa tekniker för att ta hand om avfallet. Men det skulle även möjliggöra en kommersiellt gångbar återvinning av koppar. Svenska Träskyddsinstitutets grova uppskattning indikerar att hela 5 000–6 000 ton, räknat som ren koppar, har ackumulerats i olika kopparimpregnerade produkter på hemmamarknaden sedan 1994.

Rapporten i sin helhet kan du läsa här.

Källa: Svenska Träskyddsinstitutet

Bloggredaktionen
press.se@prezero.com