Deponier har fortfarande en viktig roll

Längst ner i avfallstrappan hittar vi deponierna – soptipparna, som de kallas i folkmun. Här hamnar det avfall som inte kan eller bör återvinnas. Även om målet är Zero Waste har deponierna än så länge en viktig roll i samhället. Vi bad Elisabeth Bäckström berätta mer om PreZeros deponier.

Ibland är det omöjligt att återvinna eller utvinna energi ur ett material. Det finns dessutom förorenat avfall som varken bör gå till återvinning eller energiutvinning. Den här typen av avfall, som till exempel askor, slagg och produkter med asbestinnehåll från både industrier och företag, får helt enkelt åka till slutstationen – deponin.

Vi på bloggredaktionen blev nyfikna på PreZeros deponiverksamheter och bestämde oss för att prata deponi med Elisabeth Bäckström, avdelningschef Förädling i Region Öst.

Hur många deponier har PreZero och var finns de?

– PreZero driver tre deponier i Sverige. Den största finns i Gustavsberg på anläggningen Kovik och är cirka 20 hektar. Vi har även deponier på Forsbacka i Gävle och på Rödjorna i Skara. Deponierna har höga krav på sig kring hur de ska vara utformade, hur de ska övervakas och drivas för att ge minsta möjliga påverkan på miljö och människor. Det är bland annat miljöbalken som reglerar detta Miljöbalken är den grundläggande lag som ligger till grund för deponiernas miljötillstånd och miljöarbetet i hela Sverige.

Varför behövs deponier?

– Än så länge, och flertalet år framåt, fyller deponierna en viktig funktion i samhället. När alla återvinningsmetoder är testade finns det avfall som helt enkelt inte går att återvinna eller inte bör föras in i kretsloppet igen. Därför är det positivt att det idag finns teknik och metoder för att ta hand om detta och kunna deponera säkert. Det är en fördel att vi inom PreZero har tre deponier som ger oss möjlighet att både bistå våra kunder och hela samhället med detta. Givetvis arbetar vi hela tiden tillsammans med våra kunder för att minska deponimängderna. Det gör vi till exempel genom att försöka fasa ut det som inte går att återvinna och välja andra material i stället.

Hur ska en deponi vara utformad?

– En deponi måste vara byggd så den är säker för all framtid. Något som är av yttersta vikt är hur marken där deponin anläggs förbereds. Den måste bestå av tätande lera eller liknande som ska förhindra läckage ut i grundvattnet, en så kallad geologisk barriär. I botten ska det även finnas ytterligare ett tätskikt, ett dräneringsskikt med ledningar för att regnvatten som kan laka ut farliga ämnen ska kunna samlas upp och renas. Lakvattnet från våra deponier renas i ett reningsverk på anläggningen. Vi har utsläppsvillkor på det renade lakvattnet och gör därför regelbundna analyser av det renade vattnet.

Deponi, deponer

Finns annat som är viktigt?

– Med jämna mellanrum behöver vi mellantäcka och skapa olika deponiceller inuti deponin. Det minskar risken för utsläpp men det kan också handla om att vi behöver kunna ta oss över deponin med olika fordon. Därför anlägger vi vägar över deponiområdet som med fördel byggs med återvunnet material. Mellantäckningarna består ofta av jordmassor som ändå ska deponeras.

Det pratas en del om deponigas, vad är det?

– Det bildas en hel del växthusgaser i en deponi, främst metangas och koldioxid. 2005 blev det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har minskat gasbildningen rejält. Vi på PreZero tar, i den utsträckning det är möjligt, hand om vår deponigas och säljer den till kraftvärmeverk för energiåtervinning. Förbudet har också lett till att en mindre mängd avfall går till deponering, vilket gjort att flera deponier i Sverige har kunnat avvecklas.

Vad händer när en deponi inte får användas mer?

– Hur stor en deponi får vara innan det är dags för sluttäckning beror på vilket tillstånd verksamheten omfattas av. Vår deponi på Kovik startades upp i mitten av 1960-talet. Vi räknar med att kunna ha i gång den ytterligare cirka 10 till 15 år. Sluttäckningen består av ett tätskikt som hindrar regnvatten att tränga in. Över tätskiktet behöver man lägga en skyddstäckning som består av schaktmassor med en tjocklek på cirka 1 till 1,5 meter. Men även efter att deponin är sluttäckt krävs övervakning och underhåll, för att minska risken av läckage och andra problem som kan uppstå.

 

Fakta om deponier:

  • Deponering är den behandlingsmetod som används när avfall behöver placeras på en soptipp, en deponi.
  • Till en deponi transporteras avfall som inte kan behandlas på annat sätt, varken återvinnas eller återbrukas. Avfall som vi helt enkelt inte vill ha tillbaka in i kretsloppet, allt från asbesthaltiga material till förorenade jordmassor.
  • Deponier omfattas av ett strikt regelverk. Förutom miljöbalken, den övergripande lagen som reglerar miljöfrågor i Sverige, finns även deponeringsförordningen och EU:s deponeringsdirektiv. Dessa omfattar bland annat krav på täckmaterial, övervakning av deponigaser och lakvatten. Men även krav på deponiinventering och miljöövervakning, samt efterbehandling av nedlagda deponier.

Bloggredaktionen
press.se@prezero.com