Klimatnytta med återbruk av kontorsmöbler
Vilken effekt har återanvändning av kontorsmöbler på miljön? Och varför ger cirkulära affärsmodeller mindre klimatpåverkan?
I Sverige producerar vi en mängd kontorsmöbler varje år. Dessa möbler använder vi generellt i några år för att sedan slänga dem. Detta på grund av att möblerna blivit nötta, omoderna eller för att behovet i verksamheten har ändrat sig. Börjar man då fundera på vilken effekten skulle bli om man skulle renovera och återanvända möblerna istället, är det många som stöter på patrull. Det är nämligen brist på statistik på möbler och därför svårt att räkna på effekten av återanvändning.
Minskad klimatpåverkan och minskade koldioxidutsläpp
I en rapport sammanställd av RISE 2017 står det att det går att minska klimatpåverkan med 20–40 procent genom att använda cirkulära affärsmodeller (där kontorsmöbler renoveras, repareras och säljs på nytt) istället för linjära. De redovisar även hur de räknat fram hur stor den minskade koldioxidutsläppen skulle vara vid återanvändning av kontorsmöbler:
”År 2016 producerade vi i Sverige möbler till ett värde av 22,8 miljarder SEK, varav 23 procent var kontorsmöbler. Möbler ger, enligt miljöräkenskaper från SCB, i snitt upphov till drygt 28 gram koldioxidekvivalenter (CO2 ekv.) per krona vilket för 2016 då motsvarar en total klimatpåverkan om nära 150 000 ton CO2 ekv. för alla producerade kontorsmöbler. Om vi antar att cirkulära affärsmodeller i snitt leder till 30 procent lägre klimatutsläpp, finns en potential till besparing om cirka 45 000 ton CO2 ekv. årligen – om alla kontorsmöbler i stället skulle säljas enligt cirkulär modell.”
Ökad livslängd och effektiv hantering = minskad klimatpåverkan
Att cirkulära affärsmodeller ger mindre klimatpåverkan än linjära beror på att produktens livslängd ökar. Genom att renovera en möbel istället för att slänga den sparar vi in på material och energi som annars hade gått åt för att tillverka den. Men man måste också titta på hur hanteringen av produkten ser ut vid återanvändning. Med hantering menar de i detta fall sådant som reparation, renovering/uppfräschning, transport och viss administration.
Det många oroar sig för är att transporterna ska äta upp klimatnyttan. I RISE-rapporten visar de på exempel på att man kan köra en stoppad trästol fram och tillbaka till Barcelona från Malmö med dieseldriven lastbil, innan koldioxidnyttan av en tredubblad användningstid av stolen skulle vara uppäten.
Mer på ämnet:
Återbruk är klimatsmart – trots långa transporter
Återbruk av flak och släp – med kunden i fokus
Återbruk och uppfinningar hos återvinningspartner
Källa: RISE Research Institutes of Sweden
Bloggredaktionen
press.se@prezero.com