Återbruk är klimatsmart – trots långa transporter

Att återbruka byggprodukter och möbler innebär en klimatbesparing. Detta trots de klimatkostnader som finns i samband med återbruk, som ökade transporter, lagerhållning och rekonditionering.

IVL Svenska Miljöinstitutet har sammanställt en rapport om återbruk av byggprodukter och möbler. Studien visar att processer som uppstår vid återanvändning har lägre klimatpåverkan än den klimatbesparing man får av att undvika att köpa eller tillverka en ny produkt. Detta trots ökade transporter, lagerhållning och rekonditionering i samband med återanvändningen. Till exempel kan ett träfönster skickas för återbruk med lastbil längre än till Kapstaden innan transportens klimatpåverkan äter upp den besparing som görs.

I rapporten lyfter de fram tre produktgrupper där återbruk ger stora klimatbesparingar:

  • Produkter med omfattande klimatutsläpp vid utvinning/tillverkning
    Exempelvis produkter med plast, metall eller elektronik som aluminiumfönster, ståldörrar, belysning och plastskivor.
  • Stora produktvolymer och tunga material
    Exempelvis stommaterial, fasadmaterial, sten och betong som tegel, betongbjälklag, betongsten och gatsten.
  • Produkter med stort flöde
    Exempelvis produkter som byts ut ofta eller finns tillgängliga i stora mängder, som inredning och möbler, textilgolv, innertak, ytterpanel och listverk.

I studien har de även tittat på olika metoder för att klimatberäkna återanvändning och när de olika metoderna passar. Kortfattat menar de att för beslut och kommunikation lämpar det sig bra att beräkna den klimatbesparing man får från återbruk. Rapporteringsformer däremot kräver ofta att man räknar ut den klimatpåverkan som uppstår.

I en undersökning gjord av Novus svarade byggbranschen på några frågor om sin avfallshantering. 6 av 10 svarade att de instämmer helt eller delvis i att de använder återbruk. 24 procent angav också återbruk som en förbättringsmöjlighet för att förbättra avfallshanteringen inom byggbranschen.

Träfönster i tegelhus - kan återbrukas

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Bloggredaktionen
press.se@prezero.com