Varför ska vi bry oss om kastad mat?
Hur stora mängder mat kastas och vad gör det egentligen för skillnad om detta avfall – matsvinnet – minskar eller inte?
Sedan 2009 är vecka 47 en vecka då EU kampanjar för att öka medvetenheten om förebyggande av avfall och minskning av farliga ämnen i avfall. Veckan som de kallar ”Europa minskar avfallet” (European Week for Waste Reduction) har i år temat Matsvinn.
Minska matsvinnet med koll på bäst före-datum
Livsmedelsavfall består både av oätliga delar av livsmedel som ben, skal och kaffesump och matsvinn som man hade kunnat äta. Matsvinn är alltså sådant som vi människor skulle kunna äta, exempelvis matrester och annan mat som många av oss anser att det är något fel på för att vi ska kunna äta den. Den största delen av matsvinnet står hushållen för, men mat slängs även i onödan i hela livsmedelskedjan.
Tyvärr är det mycket mat som kastas i onödan, bland annat eftersom cirka hälften av alla konsumenter inte vet skillnaden på ”Bäst-före-datum” och ”Sista förbrukningsdag”. Bara att förstå skillnaden och agera därefter skulle innebära avsevärt minskat matsvinn.
Bäst före-datum
Detta är en rekommendation från producenten av varan som utifrån satt datum garanterar att livsmedlet behåller sin ätkvalitet (smak, färg och konsistens med mera) och innehåll av bakterier och andra mikroorganismer.
Men maten håller ofta även efter bäst före-datum, utan att bli dålig eller farlig. Beroende på livsmedel kan det faktiskt röra sig om flera månader. Lukta, smaka och titta på maten.
Sista förbrukningsdag
Sista förbrukningsdag används för känsliga varor som till exempel köttfärs, rått kött, fisk, skaldjur och fågel. Efter att en vara har passerat sista förbrukningsdag är livsmedlet ofta en direkt hälsorisk och du bör slänga den.
I båda fallen är det producenten, som känner till sin vara bäst, som bestämmer om varan ska ha ett bäst före-datum eller en sista förbrukningsdag och det är även producenten som sätter datum. Datum för bäst före och sista förbrukningsdag gäller för obruten förpackning.
Har du koll på hur mycket mat vi slänger i Sverige?
Tittar man på hur mycket mat som faktiskt slängs är det ganska förbiffande mängder. En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp. Men hur ser det då ut i Sverige?
♦︎ Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester. Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person (en lunch brukar väga cirka 400-500 gram).
♦︎ Dessutom häller vi ut 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som vi oftast häller ut är kaffe, te och mejeriprodukter. Ett matsvinn som hälls ut i vasken på 18 kilo skulle kunna motsvara 90 koppar kaffe (räknat på att en kaffekopp är 2 deciliter = 200 g).
Varför ska vi då bry oss om matsvinn?
♦︎ Matavfall står för 8–10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser och använder uppskattningsvis 28 procent av världens jordbruksmark. Denna mark skulle man istället kunna använda till att förbättra livsmedelsförsörjningen, återställa naturmark eller för att säkra den biologiska mångfalden.
♦︎ Över 37 miljoner människor i har EU inte råd med en fullvärdig måltid ens varannan dag. Detta samtidigt som det globala matsvinnet skulle kunna kan föda 1,26 miljarder hungriga människor varje år.
♦︎ Matsvinnet kostar EU:s företag och konsumenter uppskattningsvis 143 miljarder euro per år.
♦︎ Eftersom matavfallet utgör cirka 15 procent av det totala växthusgasavtrycket i EU:s livsmedelssystem, spelar det en nyckelroll för att uppnå EU:s klimatmål.
Vi måste alltså bry oss om maten vi kastar och förhindra matsvinn, eftersom det innebär vinster ur flera perspektiv. Vinster för vårt klimat, för den biologiska mångfalden, för livsmedelsförsörjningen, för företag och för hushåll.
Visionen om Zero Waste
I allt vi gör, arbetar vi på PreZero för en framtid med Zero Waste. Det handlar inte bara om att se allt avfall som viktiga resurser, utan också om att minimera onödigt avfall. Att minska matsvinn är därmed helt i linje med vår vision. Vill du också bli ett Zero Waste företag? Hör då av dig till oss så fixar vi det tillsammans.
Mer på ämnet: Vi måste minska vårt matsvinn
Källa: Avfall Sverige, Livsmedelsverket
Illustrationen i mittenbilden är från Livsmedelsverket
Bloggredaktionen
press.se@prezero.com