Textilflöden – från inköp till avfall
Hur många kilo extra har du i din garderob? Så lyder rubriken på en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Hur ser textilflöden ut och var finns de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning? För att få svaret på det har forskare vid IVL gjort dataanalyser på hur textila flöden ser ut – från inköp och användning till återanvändning och avfallshantering.
En av slutsatserna i deras rapport är att konsumtionen av nya textilier ökar varje år. Även konsumtionen av begagnat ökar. Men trots att textilinköp är det vanligaste inköpet av begagnade varor, står det fortfarande för mindre än 5–7 procent av de nya inköpen.
Dubbelt så mycket textilier går till förbränning än till återvinning
En annan slutsats är att nästan en tredjedel av det vi har i garderoben inte används eller används mycket sällan. Och av de textilier vi gör oss av med, lägger vi dubbelt så mycket i soparna för förbränning jämfört med vad vi lämnar in till återvinning. Inte nog med det, nästan 40 procent av textilierna i blandade kökssopor hade de facto kunnat återanvändas.
Knappt en tredjedel av hela utflödet lämnas för återanvändning eller återvinning. I sin rapport skriver de att insamlingskanaler påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Att lämna textilier i insamlingsboxar och container hos avfallsaktörer innebär ofta sämre kvalitet då mer förstörs av fukt eller kontaminering. Det som lämnas direkt till återbruksaktörer eller andra bemannade kanaler brukar däremot vara av högre kvalitet.
Återanvändning och återvinning av textilier
Hur ser det då ut med återanvändning och återvinningen? I rapporten skriver de att vi i Sverige bara återanvänder drygt en femtedel av insamlade textilier, medan vi exporterar resten till andra marknader. Detta beror bland annat på höga kostnader för manuell sortering för återanvändning, bristande efterfrågan på begagnade kläder i Sverige samt en större marknad och efterfrågan i länder som till exempel de Baltiska länderna och Polen.
Det som inte går till återvinning efter sortering hamnar antigen till förbränning, deponering eller till och med dumpning, beroende på hur man behandlar avfall i det land där sorteringen sker. Om sorteringen sker i Sverige går det främst till avfallsförbränningsanläggningar med energiutvinning.
Ny lag om textilavfall 2025
I januari träder en ny lag i kraft i Sverige som innebär att textilavfall i Sverige ska samlas in separat. Detta innebär att alla som har textilavfall måste sortera ut det.
Hör gärna av dig till oss på PreZero om du behöver tips och råd om återvinning av textilier.
Läs mer på området:
– Textilavfall – en resurs som ska samlas in separat
– Gamla arbetskläder blev filtar
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
Bloggredaktionen
press.se@prezero.com