Så blir matavfall till biogas

Vi på PreZero ser avfall som en resurs som kan återanvändas eller återvinnas. Något som självklart även gäller livsmedel.

Det matavfall (eller bioavfall som det snart ska heta) som PreZero samlar in omvandlas till värdefull biogas. Biogasen kan driva fordon och värma bostäder, men även till biogödsel som lantbrukarna använder på våra åkrar.

Det var under 1990-talet som produktionen av biogas började ta fart i Sverige. Något som successivt ledde till att man uppförde flera avancerade biogasanläggningar. Dessa anläggningar tar emot organiskt material från många olika håll, inklusive hushålls-, slakteri, livsmedelsbutiks- och restaurangavfall. Som ett led i denna utveckling har målen för hur mycket av matavfallet som ska sorteras ut och behandlas biologiskt (rötas eller komposteras) ökat. I år, 2023, finns det ett uppsatt nationellt etappmål om att minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras ut och behandlas biologiskt för att vi ska kunna utvinna så mycket växtnäring och biogas som möjligt.

Matavfall

Specialbyggda lastbilar

En viktig del i att uppfylla de nationella målen är att avfallsaktörer, som PreZero, erbjuder tjänster så att verksamheter kan känna sig trygga med att det matavfall som de sorterar ut tas om hand på rätt sätt. I Region Mellan, där Västmanland, Södermanland, Östergötland och Örebro med omnejd ingår, har PreZero satsat extra på insamling av just matavfall.

– Vi beslutade oss för att specialbygga två lastbilar på vilka vi kan koppla på separata lastväxlarflak, i princip en slags containrar för bioavfall. Två dagar i veckan kopplar vi på dessa och samlar in bioavfall. Resterande tre dagar i veckan kan vi koppla på andra flak. Det gör att vi använder lastbilarna på ett effektivt sätt, berättar Ulf Kraft, chef för Region Mellan.

Ulf berättar att specialfordonen är stationerade på PreZero i Norrköping och att chaufförerna under insamlingsdagarna fyller flaken hos kunder på vägen till Västerås, där de tömmer avfallet på rötgasanläggningen i Vafab, för att sedan fortsätta insamlingen på vägen ner mot Östergötland där de tömmer innehållet på rötgasanläggningen hos Tekniska verken i Linköping.

Matavfallsbil

Inne på anläggningarna pressas bioavfallet mot ett specialkonstruerat galler, där matresterna eller det organiska avfallet, hamnar på ena sidan av gallret. De eventuella förpackningar som matavfallet paketerats i hamnar på andra sidan. Förpackningsresterna används för energiåtervinning genom förbränning.

Bioavfallet går till en rötkammare, som är en slags syrefri miljö. Rötningsprocessen pågår i cirka 30 till 60 dagar. Biogasen som bildas vid rötningen består huvudsakligen av metan och koldioxid. Efter en uppgradering, där metangasen renas från koldioxid, kan biogasen användas som fordonsbränsle eller till exempel till uppvärmning.

Nya krav från årsskiftet

Den 1 januari 2024 ändras reglerna kring insamling av bioavfall. I samband med detta ersätts begreppet matavfall med ”biologiskt nedbrytbart köks- och livsmedelsavfall”, så kallat bioavfall. Då blir det även krav på utsortering och separat insamling av bioavfall för både verksamheter och hushåll. De nya reglerna innebär också att kommunerna blir skyldiga att samla in utsorterat bioavfall från både hushåll och verksamheter.

– Det nya kravet, att vi måste samla in bioavfallet separat och inte tillsammans med andra typer av avfall, kommer vi att uppfylla med våra nya, specialbyggda fordon, avslutar Ulf.

Bloggredaktionen
press.se@prezero.com