Så blir brännbart avfall energi

Energiutvinning utgör i dag en stor del av Sveriges avfallshanteringssystem. Vi på PreZero levererar vårt brännbara verksamhetsavfall till olika kraftvärmeverk för att de ska kunna utvinna både värme och el. Vi tittar närmare på hur avfall blir till värme och el genom förbränning.

För cirka 20 år sedan införde Sverige ett förbud mot att deponera brännbart avfall. Något som lett till att nya metoder löpande utvecklas för att ta vara på och använda det brännbara avfallet på olika sätt. Gärstadverket, som är en del av Tekniska verken i Linköping, startade sin verksamhet i början av 1980-talet. Hit levererar PreZero brännbart avfall som fungerar som bränsle till utvinning av värme och el. Avfallet kommer från olika verksamheter i och omkring Linköping, Skara, Örebro och Karlstad.

Gärstad avfallsanläggning, pressbild från Tekniska verken

Använder energin mer effektivt

– Här på Gärstadverket har vi idag totalt fem pannor där vi förbränner 600 000 ton avfall varje år. Mycket av detta levereras hit via återvinningsbolag som PreZero, förklarar Tony Borg, avdelningschef Bränsleanskaffning på Tekniska verken i Linköping.

Gärstadverket är ett så kallat kraftvärmeverk där produktion av både fjärrvärme och el kan ske samtidigt. Oavsett vilken typ av bränsle som det förbränner utnyttjar ett kraftvärmeverk energiinnehållet mer effektivt än till exempel ett elkraftverk eftersom även värmen tillvaratas.

Gärstadverket, pressbild Tekniska verken

– Linköpings första kraftvärmeverk byggdes på 60-talet och fossila bränslen som olja och kol dominerade ända fram till slutet av 70-talet. I början av 80-talet startade Tekniska verken med storskalig energiåtervinning ur avfall då Gärstadverket byggdes. I dagens läge känns det nästan absurt att vi eldade med så mycket fossilt bränsle för att utvinna energi, säger Tony.

Faktum är att energiåtervinningen ur hushålls- och verksamhetsavfall lett till att flera av Sveriges deponier kunnat avslutas. Idag är det mindre än 1 procent av det kommunala avfallet som går till deponering.

Dyra utsläppsrätter

En kontroversiell fråga handlar om det stora innehållet av plast i brännbart avfall. En stor del av plasten är tillverkad av fossil olja, vilket gör kraftvärmeverken till en stor utsläppare av växthusgaser. För att få tillstånd att elda avfall i Tekniska verkens kraftvärmeverk behöver de täcka sina utsläpp med så kallade utsläppsrätter. Systemet med utsläppshandeln finns inom EU sedan 2005, vilken är ett av EU:s styrmedel för att nå uppsatta utsläppsmål. Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut 1 ton koldioxid. Sedan 2013 ingår även energiåtervinning ur avfall i handeln med utsläppsrätter.

– Från att för några år sedan kostat omkring 50 kronor per ton är priserna för utsläppsrätterna nu uppe i närmare 1 000 kronor per ton. Därför har vi tvingats höja våra behandlingspriser gentemot våra samarbetspartners, som PreZero, förklarar Tony.

Som en följd av detta, och för att ta ett bredare grepp om platsfrågan, har PreZero satsat stort på att sortera bort större mängder plast från sitt brännbara avfall innan vi skickar det till förbränning.

– Vi har konstaterat att det finns cirka 40 till 45 procent plast i avfallet från våra kunder. Vi sorterar bort ungefär hälften av detta på våra anläggningar, förutom i Skara som ingår i vår storsatsning på plaståtervinning. Där lyckas vi sortera bort nästan allt. Vi har även infört plastsortering direkt hos våra kunder för att minska mängden plast som går till förbränning, säger Jari Törnqvist, avdelningschef på PreZero i Östergötland.

Vad händer med det brännbara avfallet?

1. När det gäller Gärstadverket i Linköping samlar PreZero in brännbart avfall från olika verksamheter som går till förbränning.
2. Det utsorterade brännbara materialet som samlas in i och omkring Skara, Örebro och Karlstad transporteras först till PreZeros anläggningar för sortering innan det åker vidare till förbränning. Det brännbara materialet som PreZero samlar in lokalt i Linköping åker direkt till förbränningspannorna på Gärstadverket.
3. Det brännbara materialet har sorterats och kvalitetssäkrats innan leverans sker till Gärstadverket. Brännbart material som kommer direkt från kunderna i Linköping sorteras och kvalitetssäkras av Gärstadverkets personal.
4. Med jämna mellanrum utför Gärstadverket stickkontroller på PreZeros leveranser, för att kontrollera att de innehåller rätt typ av brännbart material.
5. Gärstadverket har fem pannor med en total kapacitet på 88 ton/timme. Lejonpannan, som är byggd 2015, är den största med högst kapacitet. Det brännbara materialet eldas inuti pannorna och bildar värme som används för att hetta upp vatten till ånga med högt tryck och hög temperatur.
6. Ångan driver turbiner som producerar el. När ångan passerat turbinen nyttjas resten av värmen till att producera fjärrvärme som skickas ut på fjärrvärmenätet. Gärstadverket förser hushåll i Linköping, Mjölby och Skänninge i omnejd med fjärrvärme. Elen går ut på svenska kraftnätet.

Bloggredaktionen
press.se@prezero.com