Jobbar ni med ekodesign?

I juli 2024 infördes en ny förordning inom EU som innebär att det kan bli ekodesignkrav på dina produkter. Visste du att cirka 80 procent av en produkts cirkularitet avgörs i designfasen? Här får du tips på hur du kan jobba med ekodesign.

Sedan 18 juli 2024 gäller en ny förordning inom EU som heter ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation). Den så kallade ekodesignförordningen gäller för alla medlemsländer i EU. Förordningen omfattar nästan alla produkter som man tillverkar inom EU, liksom importerade produkter och insatsvaror och slutprodukter på EU:s inre marknad.

Med ESPR på plats kan nu kommissionen besluta om ekodesignkrav för olika slags produkter. Det kan handla om produktens prestanda eller information som ska följa med produkten. Dessa krav kan inkludera bland annat produktens hållbarhet, återanvändbarhet, uppgraderingsbarhet och reparerbarhet och förekomst av farliga ämnen och ämnen som påverkar återvinningen. Eftersom det är en ramlagstiftning, sker utveckling av specifika regler för varje produktkategori genom delegerade akter. Arbetet med dessa regler pågår och väntas ta tid. Men det kan faktiskt vara något positivt, eftersom det ger dig som företagare tid att planera och lära av andra.

Genomtänkta val från början

Men vad är då ekodesign? Det huvudsakliga syftet med ekodesign är att minska den totala miljöpåverkan hos en produkt. Med ekodesign tar man hänsyn till produktens hela livscykeln – från utvinningen av råmaterial till produktion, distribution och användning till återvinning, reparation och avfall. Cirka 80 procent av en produkts hållbarhet eller cirkularitet avgörs i designfasen, så det är lätt att förstå att det är viktigt att göra genomtänkta val redan från början.

Det finns flera olika ramverk man kan jobba med. Ett ramverk som många brukar använda är Ekodesignhjulet och dess åtta steg.

Även affärsmodellen bör ses över

När man arbetar med ekodesign går det alltid att göra små förbättringar, som att ersätta farliga kemikalier eller minska energi- och materialanvändningen. Vid större förändringar kanske man bör fundera över vad man faktiskt erbjuder. En intressant aspekt kring detta är frågan om affärsmodell. Bör man sälja produkten eller kan det ibland vara bättre att behålla ägandet? Detta kan till exempel gälla om en produkt innehåller värdefulla material och du vill ha kontroll över resurserna, eller om en kund använder en vara väldigt sällan och du istället kan erbjuda varan för delat användande.

Med Ekodesignförordningen kommer också krav på att alla reglerade produkter ska ha ett digitalt produktpass. Detta för att underlätta såväl kontrollen av att produktens regelefterlevnad som reparation och återvinning av produkter. Passet ska också göra det enklare att spåra skadliga ämnen och kemikalier, i hela värdekedjan. Digitala produktpass kommer också att finnas tillgängliga för konsumenterna, så att de kan fatta välgrundade beslut.

Tips på några första steg när du jobbar med ekodesign:

♦ Få en översikt över dina produkter. Vilken miljöpåverkan och energianvändning har dina produkter och hur kan du rapportera detta?

♦ Stärk ditt partnerskap med dina leverantörer för att samla in och verifiera produktinformation.

♦ Se över dina it-system och säkerställ så att de kan stödja insamling, hantering och rapportering av hållbarhetsdata.

♦ Utifrån insamlad information, skapa mervärde för både ditt företag och dina kunder genom att förbättra kundupplevelsen och fatta hållbara affärsbeslut.

Mer på området:
Kan förpackningsdesignen påverka källsorteringen?
Hållbara förpackningslösningar med PreZero SPOT

Källa: Naturvårdsverket, Artikel i Miljö & Utveckling

Bloggredaktionen
press.se@prezero.com