164 miljoner ton avfall
Vartannat år sammanställer Naturvårdsverket en rapport på hur mycket industri och kommunalt avfall som uppstått och behandlats i Sverige. Totalen är 164 miljoner ton avfall.
Naturvårdsverkets senaste rapport ”Avfall Sverige”, som de publicerade i mitten på september 2024, visar statistiken för 2022 – det vill säga för de senaste tillgängliga siffrorna. Här kommer lite statistik från den rapporten:
164 miljoner ton avfall totalt
164 miljoner ton. Så mycket var den totala mängden avfall som uppstod i Sverige under år 2022. Det visar på en ökning jämfört med den senaste mätningen från 2020 (152 miljoner ton).* Av den totala mängden avfall var 157 miljoner ton icke-farligt avfall och 7,2 miljoner ton farligt avfall.
141 miljoner ton mineralavfall
Av totalen på 164 miljoner ton avfall stod mineralavfallet (gruvavfall, mineraliskt bygg- och rivningsavfall, jord och muddermassor) för den största delen, det vill säga 141 miljoner ton.
22,6 miljoner övrigt avfall
Om man inte tar med mineralavfallet i totalen, så uppstod 22,6 miljoner ton avfall.
Behandling av övrigt avfall, då mineralavfall inte är medräknat
20,0 miljoner ton avfall behandlades sammanlagt, varav 18,7 miljoner ton icke-farligt avfall och 1,3 miljoner ton farligt avfall.**
♦ 5,1 miljoner ton förbehandlades.
♦ 7,2 miljoner ton gick till materialåtervinning.
I materialåtervinningen ingår hantering genom markspridning och användning som konstruktionsmaterial. Den största delen (3,9 miljoner ton) gick till konventionell materialåtervinning (återvinning till samma material). Exempel på det är pappersavfall (810 000 ton) och glasavfall (270 000 ton). Ett farligt avfallsslag som materialåtervanns i stor utsträckning var batterier och ackumulatorer (73 000 ton).
♦ 6,8 miljoner ton återvanns på annat sätt.
Den största behandlingstypen inom återvinning på annat sätt var energiåtervinning (6,7 miljoner ton).
♦ 1,0 miljoner ton bortskaffades och då främst till deponering.
Bland det som bortförskaffades fanns icke-farligt avfall, som till exempel avfall från förbränning (500 000 ton), mineraliskt bygg- och rivningsavfall (280 000 ton), hushållsavfall och liknande avfall (160 000 ton) samt kemiskt avfall (130 000 ton).
Farligt avfall som gick till deponering var till exempel annat mineralavfall (170 000 ton) och mineraliskt bygg- och rivningsavfall (58 000 ton).***
PreZero arbetar mot målet Zero Waste
Avfallshierarkin visar hur vi bör agera när det gäller avfall, som att i första hand förebygga, därefter återanvända, återvinna eller om inget av de tidigare är möjligt att bortförskaffa avfallet. PreZero arbetar tillsammans med sina kunder efter en egenutvecklad arbetsmetod i flera steg. Det här är en löpande process med målet Zero Waste.
– Statistiken i rapporten Avfall Sverige visar att vi i Sverige fortfarande har en hel att jobba på för att minimera avfall och förflytta behandlingen så högt upp i avfallshierarkin som möjligt. Tillsammans med våra kunder är det viktigt att vi ser över deras hantering och att vi sätter gemensamma mål hur vi tillsammans verkar för Zero Waste, säger Linda Sato som är försäljningschef på PreZero.
* En stor del av förändringen kan förklaras med att metoden för insamling av data har förändrats och att verksamheterna rapporterar mer sekundärt avfall med den nya metoden.
** Siffrorna omfattar både förbehandling och slutbehandling av avfall, vilket innebär att avfall som samma år genomgår både förbehandling och slutbehandling är dubbelräknade.
*** Mängderna avfall som uppstått och behandlats är inte lika stora. Detta beror på att vissa uppgifter är belagda med sekretess, att avfall både kan importeras och exporteras samt att visst avfall mellanlagras vilket kan innebära att det inte behandlas samma år som det uppstår.
Källa: Naturvårdsverket
Bloggredaktionen
press.se@prezero.com